Anton, toabesök och en korkad morsa.

Min 8-åriga son kom ut från toaletten i morse:
-Mamma, hur fick Anton superkroppen som ALLA pratar om?
-Va!?
-Mamma! Alla pratar om det. Utom du.
-Jaha...nä...jag vet inte. Vem har sagt det?
Han himlar med ögonen - Alla säger jag ju! Du fattar ju ingenting! I N G E N T I N G!  Han tar på sig skorna, går ut och smäller, lagom hårt, i dörren.
- Jaahaa.....? Säger jag lite för mig själv. Tittar på 10-åringen. Får en axelryckning tillbaka.
Några timmar senare efter jobb, tandläkarbesök och handling kommer jag hem och är super...ursäkta mig...kissnödig. Springer in på toan. Och som ni förmodligen vet så gör en del människor ofta fler saker än bara själva kisseriet när dom sitter där. Jag till exempel brukar städa handfatet samtidigt (det är nära). Eller plocka i hop lite på hyllan som sitter precis bredvid stolen. Eller nåt sånt. Idag valde jag att plocka ihop tidningarna som låg på golvet.
 
 
 
Vet inte om hon skulle ta det som en komplimang direkt. Fast ja, Anton är väl ett rätt fint namn?
 

Olika sorters dataspel.

Min nioåring sitter djupt koncentrerad vid datorn. Han svär lite. Som om att det inte går så bra. Typ "skit också" och så där. Jag sitter mitt emot och tänker att han får hållas en stund, se om han klarar av det.
 
Till slut frågar jag ändå: "Vad gör du?".
 
"Spelar ett spel" får jag till svar. Var på ett nytt "skit också" slinker ut.
 
Jag blir lite arg "Kan du inte låta bli att svära när du spelar spel så kan du sluta spela! Punkt!".
 
"Men mamma, du säger ju också så när du spelar. Det där spelet med godisarna du vet."
 
Jag blir tyst. Han har rätt. Skit också. "Mmmmm ok, vad spelar du för spel då?"
 
"Lite som godisspelet fast med siffror."
 
"Jaha" funderar ett tag på om det är tetris han menar, men det är ju inte siffror precis. "Vad heter det då?"
 
"Är inte så säker på hur man säger men det stavas E X C E L."
 
Jaha. Okej. Känner mig dum. Jag spelar godisspel och han lär sig viktiga dataprogram. Vad hände. När bytte vi plats?
 
Nån som kan tipsa om hur jag gör för att klara nivå 100, har varit fast i flera dagar. Skit också.
 
 
 

Liknande inlägg

Händerna i luften...

Men två händer på tangentbordet och en grym tentaångest som utan barmhärtighet gripit sig tag i mig känns Petra Marklunds låt som rena drömmen. Tänk att få lyfta lite på händerna, bli full, slå huvet i baren och hamna i himlen. Eller ja, mardröm kanske snarare. Dö vill man ju inte. Väl?! Men bli full skulle väl va härligt.
 
Jag säger inte att allt alltid måste va kul och roligt. Det är inte det jag menar, jag vet väl för fan att en tenta (uppsats) innebär mycket plugg. Jag vet det. Men när barnen var tionde minut kommer in och frågar hur många ord jag skrivit känns det svårt att fokusera. 257 pip. 272 pip. 281 pip. Bara dryga 1700 ord kvar. Försöker vara pedagogisk:
 
Jag: jag behöver sitta ifred, om ni går iväg och tittar på film och jag får sitta 30 min ostört kommer jag till er sen. Men varje gång ni stör så blir det 30 min från då.
 
7åringen: Varför skriver du så sakta?
 
Jag: Sakta?! Jo jag måste ju få ihop dom här orden nu, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva...
 
7åringen: Vad står det där? Sam....häll...sstr...ukt.....urer.... Varför väljer du inte lite lättare ord som "kaka" eller "glass" om du nu ska skriva så många ord?!
 
När jag tänker efter. Varför inte?!