Det här med att dö lite grann.

Hur kan man dö lite grann? Om man dör så dör man. Eller så uppstår man. Då blir man känd och kan gå över vatten och så där. Men jag tror inte killen på korset skulle säga att han dog lite grann. Jag tror faktiskt han skulle säga att han dog. Ingenting annat. Om de nu va så att han dog och sen uppstod? Om han inte bara var medvetslös och sen vaknade. Om han ens fanns. 

Tillbaka till fokus. När dör man lite grann? Några exempel: Du är så fin så jag dör lite grann. Jag dog lite grann för de va så kallt ute. Guuuud, vilka fina skor, jag tror jag dör lite grann. Det var så pinsamt så jag dog lite grann.

Mest tror jag det är unga tjejer som dör lite grann. Lite här och lite där. Och det är ju synd. Vem ska då ta hand om mig när jag blir gammal? Det verkar också ofta vara nånting bra att man dör lite grann. Att det är nånting som är fint, typ kläder, skor, en kille osv som får en att dö lite. 

Med det sagt. Nu ska jag gå och dö lite grann. Eller vaddå?! Kunde man inte säga så? Aha okej, det måste vara kopplat till nåt? Nu är jag så hungrig så jag går och dör lite grann. Funkar det?

 

Ps. Om man är hungrig är det bättre att äta nåt än att dö. Sjukt logiskt faktiskt.

 

 

Kommentera inlägget här: